I detta blogginlägg ska jag ge Annie Lööf ett tips som kan förändra hennes opinionsläge helt.
Hennes politik bryr jag mig inte om här, jag har inte röstat på henne heller. Detta handlar om kommunikation. Hur hon med en relativt liten förändring i hur hon kommunicerar kan förändra sitt ”genomslag” (som man brukar prata om i tv-sammanhang).
Jag kommer till det, så häng kvar. Men först en liten bakgrund:
Annie Lööf har gjort en häftig resa i den politiska opinionens landskap. Först hyllad. Sedan hatad. Och nu: plötsligt framstår hon som den trevligaste av Alliansens partiledare. Ett guldläge rent kommunikationsmässigt. Hon kan ta ledningen i Alliansen. Men först måste hon vässa sin tv-persona.
För ett par år sedan när det stormade som värst kring henne så var hon inte mycket värd i de flesta människors ögon. Låga opinionssiffror och ett näthat mot henne som var rent obehagligt. Till och med i min ganska genomsnittliga Facebookkrets var det många som hävde ur sig rent hatiska kommentarer mot henne.
Jag var förbluffad. Denna trevliga tjej från Värnamo. Hur kan man hata henne? Det är en sak att ogilla hennes politik och en helt annan att hata hennes person.
Jag tror att hatet mest kommer från hur hon uppfattas genom tv-rutan. Jämför med Anders Borg. Han vilar på samma ideologiska grund politik som Annie. Men Anders blev hyllad rakt igenom. Annie blev hatad. Det kan förstås ha att göra med att många idioter rent reflexmässigt hatar kvinnor som tar för sig av offentligheten. Men inte bara. Det finns ett annat moment i det också. Jag ska förklara det lite längre fram.
Jag är själv från Värnamo och var tidigare lokal tidningsjournalist där. Som sådan har jag träffat Annie flera gånger under hennes karriär och kunnat följa henne från när hon var i tonåren och drivande cuf-are. Jag kan försäkra att när man träffar henne utanför tv-skärmen framträder en annan bild än den offentliga. Då träder en större del av hennes personlighet fram. Jag tror att de flesta som känner henne skulle säga att hon är trevlig, varm, intresserad, kvicktänkt. En sympatisk människa.
Jag känner många lokala centerpartister. Jag har hört hur de har pratat om Annie genom åren. Det är de som har burit henne från början, fram till partiledarposten. De har hela tiden sett det intelligenta draget hos henne, förstås. Men de har också sett hela hennes personliga register. Sett hennes varma, empatiska sida också.
Det har inte hatarna framför datorskärmarna sett. De har kanske sett intelligensen, men inte det varma. De har istället läst in något kallt och tillbakavisande i hennes personlighet, tror jag. Något antimänskligt. Det är projektioner förstås. Men även projektioner kan slå hårt mot en medmänniska.
Och nu ska jag förklara hur det kommer sig: det beror på röstläget.
Jag skojar inte. Det är svårt att vara helt naturlig i rösten när man är i tv. Även om Annie är extremt tv-van och säkert har gått i mediaträning så är det en detalj man missat.
Röstläget alltså. Annie spänner sig aningen för mycket när det kommer fram en tv-kamera. Och hon spänner just de muskler som påverkar även stämbanden, så hon får en onödigt onaturlig tv-röst.
Jag hade själv möjlighet att bevittna detta för några veckor sedan. Annie besökte ett företag i hembygden. Jag var där som reporter. Numera gör man små filminslag även på små lokaltidningar. Det handlar om barfota-tv. Man använder mobilen och filmar med och lägger ut små snuttar på tidningens webbsajt.
Och Annie hade ju varit normala glada, kvicka, intresserade jag under hela besöket. Men så fort jag började filma och ställa tv-mässiga frågor stelnade hon till och fick den där defensiva hållningen och tillbakapressade rösten som vi är vana att se i tv.
Rösten blir alltså pressad av att musklerna runt stämbanden spänns en aning. Den blir knastrigare och förlorar spänstigheten. I Annies fall tar det bort det som är varmt och mjukt i hennes normalröst och förstärker en hård knastrighet. När också Värnamodialekten läggs på det hela förstärks det knastriga intrycket ännu mer. Det finns en slags gnällig ton i Värnamodialekten som kan förstärka det defensiva, knastriga, lite avvisande.
Jag tycker att det är synd.
Jag vet inte hur mycket medieträning Annie har gått igenom under åren. Men hur mycket hon än har tränat har hon haft kassa medietränare rakt igenom. Det jag tar upp här är inga konstigheter. Det tillhör grundkursen.
Vad Annie behöver göra är att föra över mer av sitt normala personlighetsregister till tv-personligheten. Få med mer av det varma, mänskliga.
Det lite spända hon har i tv återspeglas i ansiktet också, så det ser ofta stelare ut än det är i verkliga livet.
Hon behöver helt enkelt lära sig slappna av mera. På rätt sätt. Andningsteknik och avslappningsövningar. Hon ska inte slappna av så att hon ser slapp ut i tv. Inte så. Men rätt muskler ska vara aktiva, de som inte behövs ska vara avslappnade.
Man kan jämföra med en 100-meterslöpare. Titta på Usain Bolt i slow motion. Man ser då att ansiktsmuskler och alla andra muskler som inte behövs för att springa, är helt avslappnade.
Det går inte att springa fort om man är spänd i kroppen.
Det är samma sak med talet. Det går inte att prata naturligt med en massa ovidkommande muskler spända.
Det låter enkelt i teorin, men i praktiken kan det vara svårt. Det handlar om reflexmässiga reaktioner i nervsystemet som måste bemästras. Men det går. Med medveten träning. För vissa krävs väldigt mycket medveten träning. Men alla kan lära sig.
Den dag Annie lär sig bemästra detta kommunikationshinder har hon möjlighet att gå genom rutan på ett helt annat sätt. När hela svenska folket ser det hennes centerkompisar i Värnamo ser, då öppnas nya möjligheter.
Om hon den dagen också börjar betona de mer folkliga delarna av Centerns politik öppnas ännu större möjligheter. I alla fall är de 25 procenten partiet hade på Fälldins tid ingen omöjlighet. Men då måste man nog bli decentraliseringsparti igen. Större delen av folket bor utanför Stockholm. Den sentensen borde stå intatuerad i pannan på alla centerpolitiker.
Så, däri ligger möjligheterna för Annie Lööf att bli Alliansens nummer ett, vår nästa statsminister och i förlängningen Sveriges första riktiga landsmoder. Vi har ju haft kvinnliga regenter i historien. Men varken drottning Margareta eller drottning Kristina är av den kalibern att de kan betraktas som landsmödrar. Så Annie kan bli den första.
Politiken förändras snabbt. Annie är fortfarande ung, men redan bland de mer erfarna politikerna i partiledarsfären. Hon har ridit ut hårda stormar mot sin person. Sådant vinner respekt i längden. Ge henne tio år till så kommer hon att kunna bli Sveriges svar på Vigdis Finnbogadottir.
Om hon lyder mina råd här ovan förstås 😉
