Ibland kommer kylan överraskande. Som den där dagen i februari 2012. Det var öppet vatten länge den vintern och räven tänkte nog att det skulle gå att simma från en av öarna i sjön Bolmen in till fastlandet. Kanske tyckte han att det var bättre jaktmarker där inne. Eller så var scenariot ett annat. Kanske hade någon fiende, en jakthund måhända, fått upp spåret på räven, som sett sig trängd och tvingats kasta sig ut i det kalla vattnet. Eller vem vet. Det kan ju vara andra makter som fördelats livets lotter så ofördelaktigt för räven. Naturen kan vara kall och grym och fullständigt oförutsägbar. Hur som helst så lade sig kylan snabbt den natten. När markägaren, Christian Versen, var ute på tur på den spegelblanka sjön hittade han räven, helt infrusen i sjöisen. Han hade vänligheten att ringa till mig, så jag kunde fånga detta märkliga fenomen på bild.
Månad: januari2016
Kvalster håller mig vaken
Kvalster, stora som smågrisar, låg och drog i täcket och höll mig vaken på småtimmarna i mitt tillfälliga sovläger där nere i den fuktiga källaren. Vaknade 02:52 i natt. Hade somnat bredvid dottern. För att underlätta insomningsritualerna har alla tre döttrarna dubbelsängar i sina rum. Det är bekvämt att kunna ligga där bredvid och slippa trängas när man ska läsa godnattsaga. Understundom händer det då att man slumrar till själv, mitt i en mening. Och det är mysigt. Men somnar man bredvid ett barn riskerar man att vakna mitt i natten av en fot i nyllet. Någonting ditåt var vad som hade hänt. I stället för att brottas med 9-åringens sömnrörliga tentakler resten av natten, släpade jag mig upp och dråsade ner i min egen säng. Men då var det kört. Då hade hjärnan redan börjat ticka igång. Nu har jag en slags inbyggd motvilja, kan man kalla det, mot […]